Hemma igen efter första dagen som fotograf i en annan kommun än Hammarö.
Det var väldigt roligt, främst när jag hittade en bok om kulturlämningar i kommunen. I den boken har jag hittills hittat info om 3 släktingar, bland annat om min farfars farfar, Edvard Edgren 😊 Hann bara komma till sida 192 innan jag var tvungen att ge mig för att de stängde.
Min fars närmsta släkt kommer från Ransäter och Gersby.
#släktforskning #värmland #sverige #munkfors #ransäter #gersby
#gersby #ransater #munkfors #sverige #varmland #slaktforskning
För dig som är gillar #släktforskning finns podden "Allt du vill veta" med Fritte Frittzon och gästande Sverker Johansson om nya boken "Hur var namnet?". #namnskick och #namngivning runt i världen. Intressant!
https://open.spotify.com/episode/7lfzUn8An9Rwh7vwPF4uEG?si=9UI4EPzGQnemx1Fz5NrZaw
#namngivning #namnskick #slaktforskning
Paradigmskiften är alltid svåra och plågsamma. Här är en lista på vad jag tror är på väg IN och UT inom #släktforskning #genealogy
På väg IN
- collaborativ genealogy - WikiTree
- din släkt är min släkt - WikiTree, GENI, Ancestry
- tjänster i molnet
- visualisering och kontext
- sociala media - videomöten - youtube
- historia - lokalhistoria
- ännu mer DNA
På väg UT
- solitär-forskare
- föreningar
- DIS (dött inom 5 år)
- handledningar
- egna hemsidor + interna tidningar
- lokaler
- DNA-lösa
Fick i dag veta att min morbror, 7 generationer bak (alltså, min mormors farfars farmors mormors bror), var en av dem som stred i det Pommerska kriget[1].
Jag visste att min mors gener var intressanta, men inte såhär intressanta!
#pommerskakriget #historia #slaktforskning
Det är tydligen #släktforskning -ens dag idag...
Britta Olofsson, min farfars farmors mor, föddes 1819 på gården Starhester i Toarp (en dryg mil öster om Borås).
På granngården Picke (1 km söderut) föddes två år senare Per Persson. Per blev smed och skapare av den vida kända Toarpskronan. Vi är inte släkt, men familjerna hade bott grannar på dessa gårdar sedan 1760-talet. #Toarp
Jag har en samling riktigt gamla glasplåtar med släktfoton och miljöer från 1920-talet. Dessa bilder tillsammans med ett digert släktforskningsmaterial är riktigt spännande.
Bilderna är givetvis svartvita med varierande kvalitet. För att levandegöra en del av dessa har jag använt #MyHeritage #AI-funktion som på ett förbluffande sätt både reparerar och färglägger dem.
#fotografering #släktforskning #historia
Här ses resultat av en sådan AI-behandling. Från ca 1920!
#historia #slaktforskning #fotografering #ai #MyHeritage
Näst steg, nu när alla personer från mantalslängderna har blivit importerade och ihopslagna, är att gå igenom den information som är hämtad från domböckerna. I det kalkylark där dessa uppgifter är samlade, går jag igenom rad för rad för att se om släktskap eller annan information redan är känt eller inte. I kalkylarket markeras om det är helt ny information, redan känd information, eller om det är oklart vilka personer det rör sig om.
Känns som att jag aldrig blir klar med den nya versionen av min genealogisida för det slutar ju oftast med att jag sitter och släktforskar istället.
Ancestry verkar ha mycket problem i natt 😕 Fler som har samma problem?
#slaktforskning #ancestry #Genealogi
Ancestry verkar ha mycket problem i natt 😕 Fler som har samma problem?
#slaktforskning #ancestry #Genealogi
Yay, Ancestry verkar ha mycket problem i natt 😕 Fler som har samma problem?
#slaktforskning #ancestry #Genealogi
På Rötters Anbytarforum finns ett helt ämne tillägnat släktboken.
https://forum.rotter.se/index.php?topic=169243.0
#Söderhamn #släktforskning
När information från mantalslängderna blivit importerad till Min Släkt så börjar det manuella arbetet med att endera ta bort färgmarkeringen på helt nya personer eller slå ihop importerade personer med personer som redan finns i databasen. Man får jämföra namn och datum på händelser för att avgöra om en person redan finns, och för dessa personer så kopierar man sedan de importerade händelserna en och en till den befintliga personen.
Funderar på att gå från mig och så långt bak jag kan komma från den ena personen till den andra, en i taget.
Exempel: far, farfar, gammelfarfar, hans far, sen hans far, och så vidare, tills det säger stopp. Sen likadant med farmor + andra.
Blir ju liksom mindre rörigt då.
GEDCOM-filen tillverkas genom lite trixande med formler m.m. Här hjälper min bakgrund i programmering.
Nästa steg är att importera datan i GEDCOM-filen till Min Släkt. När det är gjort så blandas dessa personer med alla personer som redan finns i databasen. Men Min Släkt har en finurlig funktion som gör att alla importerade personer markeras med en annan färg i personlistan.
#släktforskning #Söderhamn
Jag använder mig av det svenska släktforskningsprogrammet "Min Släkt" för att hålla reda på min släktforskning.
Nästa steg efter att ha sammanställt mantalslängderna är att föra in all den informationen i databasen "Släktbok över Söderhamns Stad". Det görs genom att omvandla datan i kalkylarken till en GEDCOM-fil med personernas namn, "Bosatt" händelser för varje år i mantalslängden med datum, plats, källa och noteringar.
Till sist skriver jag av mantalslängder i ett Google Kalkylark för vardera år. Sedan gör jag en sammanställning över alla år där man enkelt kan följa samma person genom hela tidsperioden. Många gånger följer längderna samma struktur där samma person nämns på samma plats i längden från år till år. Men, ibland ändras strukturen helt eller delvis, och då är det inte lika lätt att veta att man matchar rätt person från föregående år med nästa.
Efter domböckerna går jag igenom kyrkans räkenskaper. Dessa innehåller kyrkans utgifter och inkomster. Det är inkomsterna som är av största intresse ur släktforskningssynpunkt då dessa innehåller gåvor från församlingsmedlemmarna, till exempel vid bröllop och begravningar. I Söderhamns kyrkoräkenskaper har tidpunkt, namn på givaren (eller vid dödsfall, den dödes namn), anledning och summa antecknats. Alla dessa uppgifter skrivare jag av.
När jag jobbar med släktboken före kyrkböckernas tid har jag tagit mig an tio år åt gången.
I tioårsperioden som jag jobbar med just nu (1650-1659) så börjar jag med att att läsa igenom domböckerna för aktuella år och samtidigt notera i ett Google Kalkylark alla släktrelationer som nämns samt annan information som kan vara av intresse i släktboken plus datum och exakt källhänvisning.
Som sagt, jag jobbar med projektet "Släktbok över Söderhamns Stad" som för närvarande täcker åren 1660 - 1790. Inom en snar framtid kommer jag att publicera ytterligare en uppdatering som utökar släktboken med åren 1650 - 1659. Det källmaterial som jag har tillgång till för den här tidsperioden är framför allt mantalslängder, domböcker samt kyrkans räkenskaper.
soderhamn.altervista.org